Ekonomi

Vänsterns politik kanske är mer rättvis, men högerns ger mer tillväxt!
Nej, de borgerliga ekonomiska teorier som dominerat politiken världen över sedan Thatchers och Reagans maktövertagande i början av 1980-talet har visat sig ge låg BNP-tillväxt också – förutom allt annat elände de lett till. Både de rika och de fattiga länderna hade betydligt högre årlig BNP-tillväxt under perioden 1960-1980 än under 1980-2000. De rikaste länderna tappade grovt räknat en tredjedel i tillväxttakt, men de flesta har mer än halverat tillväxttakten. De fattigaste länderna gick från en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,9 procent till en negativ tillväxt, i genomsnitt -0,5 procent om året. I Latinamerika ökade BNP med 75 procent under den första 20-årsperioden, men bara med 6 procent under den andra. För Afrika söder om Sahara är motsvarande siffror 36 procent och minus 15 procent. Även i Sydostasien var tillväxten lägre under den andra perioden. Kina och Indien har däremot högre tillväxt under den andra perioden.

innehåll
» Ekonomi
» Arbetslöshet
» Plundringen

Men om vi får en vänsterpolitik i Sverige, kommer inte alla företag att flytta utomlands då?
Nej, så blir det antagligen inte. Inte den här gången heller. Så har man nämligen sagt inför varje framsteg arbetarrörelsen har gjort de senaste 100 åren - men det har aldrig hänt.
   När de första fackföreningarna bildades i slutet av 1800-talet skulle det - enligt högern - leda till krossandet av hela Sveriges ekonomi och en fullständig kapitalflykt. Samma sak när arbetarrörelsen pressade fram allmän och lika rösträtt 1917. Så sade man när man lagstiftade om 8 timmars arbetsdag. Så sade man när vi införde 3 veckors semester, 4 veckors semester och 5 veckors semester. Så sade man när vi införde LAS. Än står de svenska storföretagen på benen.

Skulle fullständig frihandel förvärra miljöproblemen?
Ja, definitivt. Och det på flera sätt.
   Ett av de enklaste är att transporterna idag inte behöver bära sina egna kostnader. Högern har konsekvent i alla länder motverkar den höjning av bränsleskatterna som skulle behövas för att få kontroll över och dra ner på koldioxidutsläppen. Lite tullar dämpar problemet med att vi redan idag har för mycket transporter.

Sverige har gått från toppen till botten av välfärdsligan!
Det den svenska högern kallar för OECD:s tillväxt- eller välfärdsliga är den statistik som OECD sammanställer av köpkraftskorrigerade BNP-uppgifter per capita för västländerna. Men att korrigera för köpkraft är svårt, och också OECD själva konstaterar att möjligheten till jämförelser mellan länderna är mycket begränsad.
   Men det mest intressanta med det argumentet är att svensk ekonomi tappat i relativ position under framför allt två perioder de senaste 30 åren – under andra hälften av 1970-talet och i början av 1990-talet. Det råkar också vara just de två perioder under efterkrigstiden då vi haft borgerliga regeringar.

Skatterna i Sverige är så höga att folk flyttar utomlands!
Nej, det har gjorts en mängd studier som visar att det inte alls stämmer. En del flyttar utomlands i ett par år, men de kommer nästan alltid tillbaka när de ska skaffa barn. Och att folk får lite arbetslivserfarenhet från andra länder är ju bara bra.
   Och för den delen - även om det skulle ha stämt, skulle Sveriges ekonomi klara sig alldeles utmärkt också utan en och annan bitter ingenjör i Täby.

Vi måste sätta dit de som fuskar till sig statens pengar!
Jaha, och vilka menar du då? De högavlönade Danderydsfamiljerna som har svart städhjälp? De nolltaxerande medlemmarna i Skattefuskarnas Förening? De storföretag som har en så kreativ bokföring att de aldrig behöver betala någon skatt alls?
   Det är de som står för fusket. Inte de ensamma mammorna i Farsta. I undersökning efter undersökning visar det sig att fusket med socialbidrag är oerhört litet. Bara skattefusket däremot kostar staten 50-100 miljarder om året - och det mesta av det är uteblivna skatteintäkter för att företag fuskar med redovisningen.

Men med högre lönekostnader kommer väl Sveriges konkurrenskraft att försämras?
Jodå, men det tål de svenska storföretagen. Sverige är idag ett alldeles utmärkt land att driva företag i. En stor konsultfirma som heter KPMG Bohlins gjorde i mars 1998 en undersökning om "företagsklimatet" i olika länder. Man jämförde Sverige med USA, Storbrittanien, Frankrike, Tyskland och Kanada, och vi hamnade på andra plats efter Kanada. Även vad gäller totala lönekostnader kom vi tvåa. Det finns alltså gott om utrymme för en vänsterpolitik.

Varför är miljörörelserna så hårt kritiska till WTO?
Det finns många skäl. Ett av de tydligaste är att WTO har stoppat många försök från enskilda länder att av miljöskäl införa speciella skyddtullar, importförbud eller försäljningsförbud. Inte i ett enda av de fall som varit till beslut har WTO beslutat till miljöns fördel.
   Hur ska vi kunna få de svenska bönderna att ställa om till ett hållbart jordbruk om de inte kan skyddas från att konkurreras ut av bönder i länder utan ordentliga miljökrav?

De höga offentliga utgifterna gör att Sverige är mer känsligt för konjunktursvängningar!
Nej, tvärtom: att en relativt stor del av ekonomin består av stabila statsutgifter gör att Sveriges ekonomi mindre känslig för en lågkonjunktur. Det tar betydligt längre tid för staten att skära ner sina utgifter än för privata företag, och det gör att paniken inte sprider sig lika snabbt.
   Däremot kan man säga att statens finanser är särskilt känsliga för en lågkonjunktur. Men det är inget problem. Staten ska gå med underskott om det behövs för att ta ekonomin ur en lågkonjunktur.
   Ta den senaste borgerliga regeringen till exempel, den som satt under krisåren 1991-94. Den gick medvetet med enorma underskott för att stimulera ekonomin. Felet var inte det, utan att underskotten användes väldigt ineffektivt. Istället för att skjuta till pengar till de som skulle spenderat dem (framförallt låginkomsttagare) och på det sättet stärkt efterfrågan, så gav man de rika en massa skattesänkningar – som mest gick in på sparkontona. Och där gör de ingen nytta.

Det är låginkomsttagare som behöver skattesänkningarna mest!
Det är lustigt det där med att låginkomsttagarna skulle vinna mest på skattesänkningar. För det är bara att titta på statistiken: förorterna röstar aldrig på moderaterna. De röstar till vänster.
   Högerns politik ska ju vara bra för alla, men ändå är folk över hela världen så dumma att de går med i facket, att de bråkar när man försöker lägga ner biblioteken och att de röstar till vänster. Moderaterna kan ju inte svara på grundläggande fråga: Varför är det så att det över hela världen finns en vänster och en höger?
   Svaret är enkelt: det beror på att över hela världen har vi klassamhällen. Högern försvarar överklassen, över hela världen. Vänstern är vi andra, som försvarar våra rättigheter. Greppar man det, faller de flesta pusselbitar på plats.

James Tobin är själv emot Tobinskatten!
Nej, det där är ett missförstånd. Däremot är han inte vänster. Det han markerat är att han inte är någon stor anhängare till den globaliseringskritiska rörelsen i övrigt.

Vi måste ge specialregler för småföretag!
Nej, företag som inte klarar sig på marknaden ska normalt sett slås ut. Och ger du småföretag en massa fördelar, kommer större företag lägga ut än mer produktion på småföretag. Det gör det betydlig svårare att arbeta fackligt.

Varför hatar ni småföretag?
Det gör vi inte. Vi konstaterar bara att småföretag ofta ger lägre löner och sämre arbetsvillkor än stora företag. Ofta är de sätt för storföretag att pressa ner löner och priser: genom att lägga ut produktion på småföretag kan de slippa anställningstryggheten för folk.

Men alla företag börjar ju som små!
Det där är en sanning med modifikation. Det finns massor av företag som skapas med hjälp av enorma mängder kapital.

Småföretag är mer demokratiska än storföretag!
Nej, för det mesta stämmer det inte alls. Organiseringsgraden är till exempel högre på större företag, och det är det som ger löntagare verklig makt.

Men visst är det bättre att ha personlig kontakt med företagsägaren?
Det kan det väl vara ibland. Men det kan också betyda att folk inte sjukskriver sig för att de inte vill ta konflikten, eller att folk arbetar en massa gratis övertid. Sånt kan slå ut jobb på andra håll, där folk använder sina rättigheter.

Men om jag har pluggat hårt för att bli något, ska inte jag få tjäna mer då?
Tja, så kan man väl också göra. Men redan idag så tjänar högutbildade betydligt mer än andra, även efter att skatt och studieskulder är betalda.
   Dessutom löper du mindre risk att bli arbetslös, och får antagligen ett betydligt mer utvecklande kneg än att vända hamburgare. Människor i rätt yrkeskategorier lever också 7-8 år längre än de i de sämsta yrkeskategorierna.
   Så nog finns det anledning till att det är kö till universiteten. Lönen har dock ganska liten inverkan på studenternas yrkesval om man får tro deras egna svar i attitydundersökningar. Men visst kan man höja lönen för jobb som ingen annars skulle vilja ha. Då är dock sopåkare ett betydligt bättre exempel än ekonomer.

Nästa »